A walk away

Känslan av att vara ensam är fruktansvärd. Trots att jag har så många underbara männsikor omkring mig så känner jag det ibland. Ensamheten.

Att få den här chansen som jag har fått, är det inte många som får. Och jag tänker bara tänka på mig själv och inte vad andra tycker eller tänker. För det har jag gjort tillräckligt, och det har inte blivit till någon fördel för mig. O de har fan inte varit dom som lidit heller.

Jag ska få min chans, min vändning. Och jag får klara mig själv.
För vänner jag inte vet till 100% att dom är sig själva eller ärliga hela tiden, dom är inga riktiga vänner.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback