I close my eyes

Jag ska klara mig ur det här också.. På något sätt.
Men fråga mig inte hur.
Hur lång tid ska det ta innan även jag får ett helt normalt liv? Jag har kämpat, försökt och väntat i flera år. Det är väl någon mening med det här också men.. Jag känner mig som ingredienser i en smootie, stavmixern maler sönder dom mer o mer ju längre tiden går tills det inte finns något kvar. Bara en blandad massa som snart kommer försvinna.

Men allt lidande tar slut, på ett eller annat sätt.
Och man är inte psykiskt sjuk bara för att man mår dåligt. Punkt.

Kommentarer
Ronja säger:

Hold on be strong <3

2010-03-10 | 18:34:00
michelle säger:

tillsammans är vi starka <3

2010-03-11 | 17:06:40
f säger:

smoothien blir till slut helt oemotståndlig och kan förgylla en hel dag<3

2010-03-11 | 18:45:20
Bloggadress: http://followyourdream.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback